Sovmorgon, marknad, pizza, film

Jag väcktes vid tolvtiden av Rieke som på sin vackra tyska engelska fick mig att masa mig upp, äta lite flingor och sedan följa med henne till marknaden. Marknaden här är faktiskt underbart pittoresk och "äkta". Folk skriker bokstavligen ut vad de saluför, det finns hur mycket olika grönsaker som helst, fisk, frukt, nötter, kött, bröd, ja det mesta. Jag tänkte flera gånger på om inte brorsan A eller mamma och pappa skulle trivas bra här. Efter att ha strosat runt och letat efter ingredienser som Rieke behöver för att laga något tyskt. Hon och Anne ska imorgon bjuda oss på lunch, som tack för att Andrea bjöd oss på siciliansk lunch förra helgen. Vi får väl se hur det blir. Tyskland är ju inte känt som gastronomins hemland, och med tanke på ingredienserna hon köpte på marknaden kan man undra. Men men, man ska aldrig säga aldrig.

Efter marknaden gick vi hem en stund, och sedan begav vi oss alla utom Jose, det vill säga Rieke Alberto och jag till en lokal pizzeria för att smörja kråset. Pizzorna kostade bara 3 euro, med dricka 4, vilket väl var anses vara hyggliga priser. Pizzakillen, il pizzaiolo, var asskön. Han hade sina tre smågrabbar som hjälpte honom på helgerna. De spelade fotboll på trottoaren tills det kom kunder så de som små tomtenissar kirrade servetter, dukade och tog betalt. Grabbarna var kanske 8-11 år gamla. Pizzorna var goda också kan tilläggas.

När vi kom hem tänkte vi kolla på en film dubbad till italienska, men efter att ha hållit masken en kvart kastade vi alla in handduken och sa att "nu skiter vi i det här och tar en siesta istället". Vilket jag ska göra nu. Ikväll kommer Anne över på middag och sedan ska vi kanske spela något spel eller gå och spela boule, eller boccia som det heter här.