Straffrätt

Jag måste ha sovit riktigt djupt för jag väcktes aldrig av alarmet på min mobil, utan av Alberto som fem över halv nio frågade om jag "inte skulle till la facoltà?". Jag har nog sällan varit så snabb, tvätta mig, klä på mig, borsta tänderna och sedan gå de fem-tio minuterna till fakulteten, och hinna göra allt detta på bara tjugotre minuter! Jag kände mig stolt när jag gled in i salen och möttes av... tomhet. Av någon anledning var den lektionen inte så viktig, så den blev inställd. Jaha, bara att ta en kaffe till då, tänkte jag. Nu får ni inte tro att Palermos Universitet totalt suger när det gäller organisation (vilket det gör!) utan detta är tydligen enligt de ansvariga en "övergående period, vanlig i början av terminerna, men som förhoppningsvis snart skall vara över". Jag håller tummarna kan jag säga. Den lektion jag väl gick på i straffrätt skall jag beskriva nu. Observera, det var inte min kurs alls, men samma lärare, och jag ville bara se hur det var, och ha något att göra för att jag var uttråkad! (Detta - att gå på lektioner frivilligt för att man är uttråkad är inte något jag gör varje dag alltså...)

Utbildningen här i Italien är precis som jag har hört att den är i Frankrike, Spanien och Portugal. D.v.s. den bygger nästan uteslutande på korvstoppning av anteckningar vid föreläsningar och katederlektioner som man som student sedan bara ska rapa upp under den muntliga tentan. Totalt meningslöst enligt en sann Uppsalastudent som undertecknad. Men allt det här visste jag ju innan jag sökte, så det ska jag inte klaga på för mycket.

Bryan har inte hört något från Grannsamverkan mot brott ännu. De kommer väl höra av sig via ett paket fisk eller nåt. SMS är ju inte så sicilianskt. Jag har förresten hittat en gitarr här i en butik för bara 35 euro med väska. Jag vet - nu tänker ni att det är billigt skit - och det är det ju. Men för de sicilianska visor jag tänkte sjunga behövs inga välstämda instrument.

Idag gick jag in på bloggen - inga kommentarer knappt. Jag vet att det säkert är jobbigt att kommentera, men då jag inte kan se någon statistik över hur många som besöker bloggen betyder feedback allt. Annars kanske man borde börja skriva bättre och mer spännande. Det är en svår balansgång mellan "Idag har jag vaknat och ..." och att skriva "Han spände ögonen i mig. Längs hans hals löpte en blodådra som tycktes ha ett eget liv vid sidan av hans hjärtas slag. I ögonvrån såg jag hur någon stängde dörren. Nu var jag fast.". Frågan är vad som är mest spännande.

Jag har en liten lista till er. Jag hatar: myggen här - ljudlösa och skoningslösa. Trafiken - som myggen fast inte direkt ljudlös. Organisationen på fakulteten - kaos. Jag älskar: maten - förklaring ska inre behövas. Sicilianskan - jag är språknörd ju. Alla i Sverige - det känns bra att ha er!

Återkommer senare ikväll med en rapport och persongalleriet jag utlovat.